En stor artikel på Svenska Dagbladets ledarsida den 27 augusti har rubriken ”Allt kriminologerna säger kan vara fel” (28 augusti ändrat till "Det mesta kriminologer säger kan vara fel"). De sociala förhållanden som den samhällsvetenskapliga kriminologin framhåller som risker för brott är, enligt ledaren, främst genetiska. Så beror t.ex. den högre brottsligheten i utsatta områden till 65 procent på att människor med ärftliga egenskaper som ökar risken för brott flyttar dit.

Ledaren innebär ett litet missförstånd av varför kriminologerna framhåller sociala förhållanden som förklaringar till brottsligheten. Jämförelser av människor som begått brott och inte begått brott pekar i genomsnitt regelmässigt på skillnader i personegenskaper. Dessa kan vara ärftliga eller socialt betingade. Uppgifter om egenskaper och uppväxtmiljö hos unga lagöverträdare i Sverige från början av 1900-talet är påtagligt lika dem ett halvsekel senare. Under den perioden har samtidigt andelen unga som lagförts för brott ökat mer än 20 gånger. Detta kan inte ärftliga faktorer förklara. DNA-massan förändras helt enkelt inte så fort på så kort tid.

Mord och dråp varierar kraftigt både mellan länder och historiskt. Nivån i USA är flera gånger högre än den i Europa, och görs jämförelsen med vissa länder i Latinamerika rör det sig om 20 gånger fler mord och dråp. Stöldökningen var under decennierna efter andra världskriget mycket kraftig men har nu avstannat. Historiskt visar sig tydliga toppar av stöld i samband med svält och krig. Mäns brottslighet minskar nu medan kvinnors inte gör det. Första generationens invandrare har en överrisk för att lagföras för brott. Andra generationens – med ungefär samma genuppsättning – har en lägre risk än föräldragenerationen.

Det skulle vara ytterligt svårt att förklara dessa stora skillnader och förändringar i brottsligheten med ärftliga faktorer. Kriminologerna har däremot lyft fram förhållanden som visat sig kunna bidra med förklaring. Antalet mord och dråp har i Sverige sedan mitten av 1800-talet tydligt påverkats av den totala alkoholkonsumtionen i landet, som i sin tur till stor del varit påverkad av den förda alkoholpolitiken. I ett internationellt perspektiv har ojämlika länder mer mord och dråp än mer jämlika. Stöldbrottsligheten har visats följa varutillgången och kontrollen av ägodelar. Bilstölderna sjönk kraftigt med förbättrade lås. Internet skapar nya brottstillfällen.

Den kriminologiska forskningen pekar på vilka samhällsförhållanden som bidrar till mer eller mindre brottslighet. Detta är kriminalpolitiskt betydelsefullt. På vilket sätt genetiska förklaringar skulle kunna bidra till att minska brottsnivån i samhället är däremot något oklart.   

Henrik Tham
Professor emeritus
Stockholms universitet