Om oss

Kriminologiska institutionen är en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten och ger utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå. Vi är ett 40-tal anställda på institutionen och cirka 700 studenter är registrerade på vår grundutbildning.

Institutionen bedriver forskning inom en rad olika områden, som brottsutveckling, kriminal- och narkotikapolitik, ungdomsbrottslighet, företagsbrottslighet, återfall i respektive upphörande med brott, åtgärder mot brott, utsatthet och rädsla för brott.

Institutionens historia

Bygget av Södra husen. I förgrunden ett stort byggtält med texten "Frescatibyggen" och en husvagn.

Från byggandet av Södra huset i Frescati i början av 70-talet. Foto: Per Bergström/Stockholms universitet

Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet var landets första, och länge dess enda, institution för kriminologi. Den första professuren i allmän kriminologi inrättades vid universitetet 1964 vid den juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteten.

Stockholms universitet fick 1970 Sveriges första grundutbildning i kriminologi. Grundutbildningen i kriminologi motsvarande 60 poäng (90 hp), samtidigt som kriminologi blev självständig avdelning inom Sociologiska institutionen. Sedan 1987 är Kriminologiska institutionen en egen institution. Men dess historia, liksom ämnet kriminologi, sträcker sig längre bak i tiden än så.

År 1911 bildades Svenska kriminalistföreningen som fortfarande är aktiv. Föreningen Kriminologiska institutet startades 1946 med syftet att skapa en kriminologisk institution vid Stockholms högskola. Bakom föreningen stod ett antal höga jurister, professorer, läkare m.fl., som alla var intresserade av att utveckla kriminalpolitiken på vetenskaplig grund.

Föreningen arbetade för att inrätta en nationell polisstatistik, att bilda ett nordiskt samarbetsråd för kriminologi och att få en professur i kriminologi. Sveriges första professur i ämnet tillsattes 1965 med Knut Sveri från Universitetet i Oslo som första innehavare. 

Föreningen Kriminologiska institutet arbetade för att kriminologin skulle få en samhällsvetenskaplig inriktning. Den tidigare medicinsk-psykiatriska inriktningen blev svårare att berättiga efter andra världskriget, då den kraftiga ökningen av ungdomsbrottsligheten knappast kunde förklaras genom individuella egenskaper. Denna brottsökning skulle dock, enligt föreningens medlemmar, kunna brytas genom sociala reformer, behandlingsåtgärder och kriminologisk forskning.

När Knut Sveri 1969 ansöker om tillstånd att få göra kriminologi till ett examensämne, sker det mot bakgrund av den vetenskapsoptimism som nämnts ovan. Ansökan motiveras med att det finns ett behov av specialutbildning i kriminologi inom kriminal- och socialvård, vid domstolarna och vid polis- och åklagarmyndigheterna, och att en grundutbildning skulle ha en positiv inverkan på forskningen. Ansökan går på remiss och samtliga instanser godkänner förslaget, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården i till och med mycket positiva ordalag.

När undervisningen i kriminologi kommer i gång, är det med ett 30-tal studenter. De närmaste 20 åren förblir institutionen relativt liten med omkring ett 50-tal helårsprestationer. De få lärarna och också doktoranderna kommer från andra ämnesområden.

Den första avhandlingen skriven av en student som gått kriminologiutbildningen vid institutionen kommer 1981. Flera av de tidiga avhandlingarna behandlar ämnen med kriminalpolitisk praktisk inriktning som rattfylleri, påföljder, tvångsmedel, polisen och brottsprevention och brottslighetens geografiska utbredning.

Södra husen med universitetets logga. I förgrunden en grön gräsmatta och träd med höstlöv.

Foto: Ingmarie Andersson

Institutionen idag

Kriminologiska institutionen är fortfarande en relativt liten institution men har vuxit sedan grundandet. Institutionen har i dag drygt 40 anställda, inkl. doktorander. Antalet studenter registrerade på grundutbildningen är drygt 700.

Genom anslag och stipendier har forskarutbildningen vid institutionen utvidgats. Forskningen vid institutionen täcker sedan början av 1990-talet vitt skilda frågor, bland annat om ekonomisk och organiserad brottslighet, viktimologi, livsförlopp och utanförskap, ungdomsbrottslighetens utveckling, brott av staten och kriminalpolitik. Se våra aktuella forskningsprojekt.

Avhandlingar uppspikade på anslagstavla.

Foto: Maud Lindholm

Tabellverket

Kriminalstatistiken har spelat en särskild roll inom den kriminologiska forskningen. Tabellverket inrättades redan 1749, vilket ger Sverige världens äldsta officiella statistik. Även om den tidigaste statistiken inte specifikt behandlar brott och straff kan den ändå användas för dessa ändamål.

Dödsorsaksstatistiken ger möjlighet till en serie över mord och dråp, och bostadsstatistiken till fängelsebeläggningens utveckling. Kriminologiska institutionen har också haft en stark kriminalstatistisk tradition. Se till exempel Hanns von Hofers arbeten.

Institutionens forskare förekommer också, relativt sett, i stor utsträckning i nationella medier.

Institutionen har genom åren engagerat sig aktivt i undervisningen. Pedagogik är en viktig fråga för lärarna. Kursutvärderingar följs upp, institutionen strävar efter varierande undervisnings- och examinationsformer, och stor vikt läggs vid gruppövningar och arbete i mindre enheter. Samtliga professorer har varje termin haft en eller flera kurser på grundnivån. Kriminologiska institutionen har även erhållit flera pedagogiska utmärkelser.

Varje år lämnar Kriminologiska institutionen yttranden över statliga utredningar och departementsutredningar.   

Läs Kriminologiska institutionens remissvar

Kontakt

Besöksadress Kriminologiska institutionen
Universitetsvägen 10C
plan 6, Södra Husen

Postadress
Stockholms universitet
Kriminologiska institutionen 
106 91 Stockholm

Märk leverans med institutionsnummer 312 och namn.

Senast uppdaterad: 2025-11-28

Sidansvarig: Kriminologiska institutionen