Vad är kriminologi?

Målet för kriminalpolitiken i Sverige är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Har då politiken varit rationell? Frågan uppkommer bland annat vid jämförelse med kriminalpolitiken i andra länder i så kallad komparativ forskning.

Om brottsligheten ska minska måste de åtgärder som sätts in utvärderas: Leder närpolisreformer till ökat förtroende för polisen; ger insatser mot brottsliga gäng effekt; kan vissa påföljder minska återfall mer än andra – detta är typiska områden för kriminologiska studier. På Kriminologiska institutionen bedrivs forskning på en mängd olika områden. Nedan följer ett urval av frågeställningar som våra kriminologer intresserar sig för:

• Varför är föreställningar om det ökande våldet så utbredda när våldet inte ökar?
• Varför ser den svenska narkotikapolitiken ut som den gör?
• Varför växer sig säkerhetstänkandet allt starkare?
• Hur ser brott av staten ut?
• Har riskfaktorerna bakom brott och utanförskap förändrats?
• Vilka omständigheter bidrar till att människor upphör med brottslighet?
• Hur ska gängbrottslighet förstås?
• Vad säger viktimologin (läran om brottsoffer) om olika gruppers utsatthet?
• Hur kan skillnader i brottslighet mellan kvinnor och män förstås?
• Diskrimineras invandrare i rättsväsendet?
• Hur berättigas straff och kan variationer i straffande förklara brottsutvecklingen?

Med kriminologi som huvudsakligt kunskapsområde i din examen kan du bland annat arbeta med kartläggning och analys av brott, utsatthet för brott och reaktioner på brott inom polisen, kriminalvården och annan offentlig förvaltning. Det är en utbildning som väl lämpar sig även för arbete inom andra sektorer som berör sociala problem.

Kriminologi är samtidigt ett ämne som ger vidare insikter. Brott och straff, avvikelse och normalitet, exkludering och inkludering är indikatorer på mer grundläggande förhållanden i samhället. Kriminologi ökar förståelsen för den tid vi lever i.