I dagsläget registreras inte denna information på ett sammanhållet och konsekvent sätt, vilket har gjort det omöjligt att svara på frågor som: Hur många dömda personer anser sig vara felaktigt dömda och ansöker om resning? Vad karaktäriserar dessa ansökningar? Hur många beviljas resning och varför? Hur många och vilka resningsansökningar resulterar i frikännande?

Syftet med denna studie är att besvara dessa frågor, diskutera hur informationen kan användas för att förbättra rättssäkerheten och problematisera resningsinstitutets roll i rättssystemet.

Artikeln publicerades i Bergen Journal of Criminal Law and Criminal Justice.