Sedan mitten av 1990-talet har många länder sett en minskande brottslighet. Påtagliga brottsminskningar uppmärksammades först i USA. Senare har man även konstaterat tydliga brottsminskningar i en rad andra länder, inte minst i Västeuropa. Denna nedgång i brottslighet - The Crime Drop - utgör en oväntad samhällsförändring i västvärlden. Även om frågan om brottslighetens utveckling länge har varit omdebatterad bland forskare, har media, politiker och allmänhet varit i stort sett eniga om att brottsligheten, i synnerhet våldsbrottsligheten, ökar kraftigt i västvärlden och undersökningar visar också att merparten av den svenska befolkningen fortfarande tror att brottsligheten ökar. Idag fokuserar emellertid den internationella forskningen om brottsutvecklingen på vad som ligger bakom de senaste decenniernas brottsminskning i västvärlden. Få studier tar dock upp frågan om och i så fall hur utvecklingen skiljer sig åt för olika samhällsgrupper. Det finns i litteraturen ett underliggande antagande om att brottsminskningen i detta avseende är generell. I detta projekt problematiseras detta antagande.

Efterkrigstiden har präglats av en period med kraftig brottsökning som följs av en brottsminskning från 1990-talet till idag. Offerundersökningar i både Sverige och andra länder visar att andelen som uppger att de utsatts för brott eller som upplever sig otrygga har minskat under senare år. Till denna bild hör även att vi i Sverige utifrån s.k. kohortstatistik kan konstatera att andelen som lagförs för brott har minskat. Samma period för vilken vi kan se en minskad brottslighet har präglats av ökad ojämlikhet inom andra välfärdsområden. För Sveriges del gäller det till exempel en ökad inkomstojämlikhet och också en tilltagande socioekonomisk boendesegregation.

Vi menar att såväl den empiriska forskningen, som den teoretiska förståelsen, av brottsutvecklingen blir mer komplett genom en undersökning av hur olika sociala gruppers brottslighet och utsatthet för brott hänger samman med hur övriga levnadsförhållanden utvecklas över tid. Det övergripande syftet med projektet är att analysera hur brottslighetens fördelning i befolkningen respektive mellan olika bostadsområden utvecklats över tid. Mer konkret så avser vi studera både de som utsätts för brott och de som begår brott. Är de förändringar som skett i brottsligheten generella eller mer specifika?

Inom ramen för denna övergripande frågeställning planerar vi ett antal studier av utvecklingen beträffande: 1) lagförda för brott, 2) brottslighetens fördelning på områdesnivå. Skiljer sig brottsutvecklingen åt mellan olika samhällsgrupper och/eller mellan resursstarka och resurssvaga bostadsområden? Avsikten med analyserna inom delprojekten är att studera utveckling över tid och identifiera mekanismerna bakom förändringar i brottslighetens sociala och rumsliga fördelning. Härigenom kan vi ge en djupare analys av utvecklingen och också bidra till förståelsen av kopplingen mellan de senaste decenniernas utveckling av brottslighet och ojämlikhet.

Projektet kommer att använda sig av registerdata för befolkningen som täcker de senaste fem decennierna. Dessa data ger oss en unik möjlighet att studera ojämlikhet i brottslighet och hur denna utvecklats över tid. Det föreslagna projektet är originellt på flera sätt. Utanför Skandinavien saknas motsvarighet till de registerdata projektet avser att använda, där brottslighetens utveckling kan kopplas till en rad faktorer på individ och områdesnivå. Genom att studera hur brottslighet utvecklat sig för olika grupper i samhället hoppas vi att projektet ska kunna flera lämna viktiga bidrag till en bättre tolkning och teoretisk förståelse av senare års brottsutveckling. Projektet har också potential att lämna ett viktigt bidrag till forskningen om ojämlikhetens konsekvenser.

Arbetet påbörjades under år 2016 och pågår till 2021.

Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet.

Kontakt: Felipe Estrada@criminology.su.se

Publikationer (uppdaterat 2019-01-30)
Nilsson, A., Estrada, F., & Bäckman, O. (2017). The unequal crime drop: Changes over time in the distribution of crime among individuals from different socioeconomic backgrounds. European Journal of Criminology, 14(5), 586-605.
Sivertsson, F. (2018). Criminal Careers in the Long Run: Patterns and Predictions of Criminal Convictions across Age, Time, and Gender (Doctoral dissertation, Department of Criminology, Stockholm University).
Sivertsson, F., Nilsson, A., & Bäckman, O. (2019). Participation and Frequency in Criminal Convictions across 25 Successive Birth Cohorts: Collectivity, Polarization, or Convergence? Submitted