Forskning om Genus och Brott är ett av profilområdena hos oss på kriminologiska institutionen. Inför Internationella kvinnodagen 8 mars har vi därför passat på att sammanställa några av de studier våra medarbetare vid institutionen publicerat.
Varje studie har en länk och vi har försökt prioritera studier som är fritt tillgängliga. Om du har svårt att få tag på en publikation eller om du vill veta mer om studien så kontakta gärna forskaren direkt.
 

Kriminologiska studier om genus och brott
 

Könsskillnader i lagföringsstatistiken 1840-2010: En studie om förändringar i nivåskillnaden i brott mellan kvinnor och män 

Studien anlägger ett historiskt perspektiv på den seglivade frågan kring förändringar i nivåskillnaden i brott mellan kvinnor och män. Frågan belyses genom att se närmare på stöldbrott, våldsbrott men också sexual- och sedlighetsbrott i nedslag vart tionde år mellan 1840 och 2010. Utvecklingen av nivåskillnaden diskuteras i relation till om förändringen är en konsekvens av den faktiska brottsligheten eller samhällets reaktion mot brott. 
Kontakt: Robin Camenius

 

Könsskillnader i brottslighet – hur kan de förklaras?

Denna artikel i tidskriften Ekonomisk debatt nr. 4, 2018, ger dels en överblick av hur könsskillnader i brottslighet ser ut och har utvecklats över tid, dels en genomgång av kriminologiska och nationalekonomiska förklaringsmodeller för könsskillnader i brottslighet.
Kontakt: Olof Bäckman eller Tove Pettersson

 

Kvinnors brottslighet som samhällsproblem

Kvinnors brottslighet har historiskt beskrivits som antingen osynliggjord eller stereotypt beskriven inom kriminologin. I det nyligen publicerade bokkapitlet Kvinnors brott som samhällsproblem behandlas dels hur kvinnors och mäns registrerade brottslighet utvecklats över tid, dels hur uppmärksamheten av kvinnors och mäns brottslighet varierat över tid. Kapitlet anlägger ett historiskt perspektiv och ser till utvecklingen från 1900-talets början fram till idag.
Kontakt: Felipe EstradaAnders Nilsson eller Tove Pettersson

 

Ideologiska hä(m)ndelseförlopp: Damer i nöd, kvinnliga hämnare och gotisk viktimologi

Kapitlet utgår ifrån vad klassiska viktimologiska figurer som det ideala offret har gemensamt med andra stereotypa bilder av offerskap, såsom damen i nöd. Vidare diskuterar kapitlet hur motstånd mot sådana passiva kvinnoporträtt resulterar i andra sorters stereotypa figurer. Genom en semiotisk analys av Lisbeth Salander som intermedialt fenomen belyser studien hur patriarkala och feministiska ideologier kan iscensättas igenom skildringar av utsatthet för sexuellt våld som offerskap och/eller överlevande.  
Kontakt: Tea Fredriksson 

 

”Nej men då skiter jag i det här” Om strukturella barriärer, fatalism och handlingsutrymme i tidiga stadier av upphörande med brott. (s. 93-98) 

Genom upprepade djupintervjuer följer studien tio kvinnors strävan efter att upphöra med brott. Denna rapport fokuserar på hur sköra sådana upphörandeprocesser är, och visar hur myndigheters (in)aktion gällande relevant stöd leder till känslor av frustration och hopplöshet − känslor som i sin tur kan leda till återfall i brott.
Kontakt: Robin Gålnander 

 

Den flygande maran : den normativa femininitetens exkluderingsmekanismer

I denna etnografiska studie får vi följa åtta narkotikabrukande kvinnor och hur deras liv, levnadsförhållanden och handlingsutrymmen utvecklats över tid. Deras berättelser om sina liv relateras till dels andras och egna normer för hur en kvinna ska och bör vara. Boken bygger vidare på en ursprunglig studie som publicerades 2003 och var Ingrid Landers avhandling i kriminologi.
Kontakt: Ingrid Lander

 

Grupper, maskuliniteter och våld

Grupper och gruppdynamik är viktigt för både våldsbrott och maskulinitetskonstruktioner. Trots detta är frågan om kombinationen grupper, maskulinitet och våld ganska sällan uppmärksammat i forskningen. Rapporten är en sammanställning av en del av litteraturen som finns på området och en diskussion om hur grupper och maskulinitetskonstruktioner tillsammans blir betydelsefullt för våldsutövande.
Kontakt: Tove Pettersson

 

Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus och våld. Konstruktioner av gärningspersoner och offer.

Genusnormer har betydelse både för hur omgivningen ser på pojkar och flickor som begår våldsbrott, och hur vi ser på offer för dessa brott. Dessa föreställningar har också betydelse för flickor och pojkars handlande och är en av flera förklaringar till skillnader mellan flickor och pojkar i deras våldsutövande liksom utsatthet för våld. I denna undersökning intervjuas högstadieelever om deras uppfattningar om flickor och pojkar som offer och förövare vid våldsbrott utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv.
Kontakt: Tove Pettersson 

 

På engelska

Abject (M)Othering: A Narratological Study of the Prison as an Abject and Uncanny

Artikeln kritiserar hur fängelseforskning tenderat att koda fängelset som maskulint. Studien bottnar i en analys av fängelsesjälvbiografier ur ett feministisk, psykoanalytiskt perspektiv. Utifrån en tvärvetenskaplig utgångspunkt som blandar kriminologi med narratologi presenterar artikeln alternativa sätt att koda och konceptualisera fängelset som kulturell företeelse.
Kontakt: Tea Fredriksson 

 

‘You thought you were superman’: Violence, victimization and masculinities.

Artikeln fokuserar på ett centralt förhållande inom kriminologin: maskuliniteter och våld. I intervjuer med män, som är före detta fångar, används ett maskulinitetsperspektiv för att analysera deras förhållande till sin egen utsatthet och till att ha utsatt andra för våld. Artikeln bidrar till en större förståelse av mäns komplexa förhållanden till våld, och visar hur män skapar och omförhandlar genusnormer inom och utanför en så kallad gatukultur.
Kontakt: Anita Heber 

 

Purity or danger? The establishment of sex trafficking as a social problem in Sweden. 

Under 2000-talet har människohandel för sexuella ändamål (sex trafficking) etablerats som ett av de största brottsproblemen i Västvärlden och står högt upp på internationella och nationella agendor. Denna artikel fokuserar på hur sex trafficking lyftes fram  som ett stort problem i framför allt den mediala och politiska diskursen i Sverige med hjälp av centrala aktörer. Genom att analysera tidningsartiklar samt politiska debatter och dokument visar artikeln hur sex trafficking användes som ett nytt sätt att lyfta fram könsstereotypa och rasistiska påståenden om ”sex slavar”, migranter och organiserad brottslighet.
Kontakt: Anita Heber

 

Does it cost more to be a female offender? A life-course study of childhood circumstances, crime, drug abuse, and living conditions.

I denna studie följer vi en årskull kvinnor och män från barndomen och ser på vilka förhållanden som hänger samman med social exkludering i vuxenlivet. Vi finner att brottsbelastade kvinnor i jämförelse med motsvarande grupp män oftare haft svåra uppväxtförhållanden. Kvinnorna har också ett mer utsatt liv som vuxna, vilket till del hänger samman med att narkotikamissbruk är mer vanligt förekommande bland de brottsbelastade kvinnorna.
Kontakt: Felipe Estrada eller Anders Nilsson

 

The Invisibility of Male Victims of Human Trafficking: Causes and Consequences

Historically, human trafficking has been associated with sexual exploitation of women and children, whereas other types of victims and forms of exploitation have largely remained in the margins of the identification process. This ongoing PhD study challenges the master narrative of sex trafficking by examining the victimhood experiences of trafficked men and the discourses of anti-trafficking actors through the prism of gender and victimology theories.
Kontakt: Polina Smiragina  

 

Masculinities in the Criminological Field. Control, Vulnerability and Risk-Taking. 

Är en antologi med en rad olika bidrag kring hur maskulinitet på olika sätt är kopplade till såväl brottskontroll, utsatthet för brott och inte minst hur brottslighet kan tolkas som en del i ett risktagande inom ramen för maskulinitetsgörande. Redaktörer är Ingrid Lander, Signe Ravn vid universitetet i Melbourne och Nina Jon vid Polishögskolan i Oslo.
Kontakt: Ingrid Lander