Grattis Jonna – du har fått din första artikel i din avhandling publicerad! Kan du berätta vad den handlar om och vilka de viktigaste lärdomarna från studien är
- Tack! Artikeln tar utgångspunkt i det faktum att barns rättigheter det senaste decenniet fått en mer framträdande roll inom rättssystemet. Man brukar prata om att barn nu är ’rättighetsbärare’ och egna ’rättssubjekt’. Den här utvecklingen innebär att alla nationella lagar som rör barn ska göras om, eller transformeras, för att bli kompatibla med barnkonventionen och det är just en sådan transformeringsprocess som jag studerat. Jag har fokuserat specifikt på de lagändringar som berör barn som blir placerade på låsta institutioner på Statens institutionsstyrelse som bedriver tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem. 

- Studien undersöker de motsättningar som aktualiseras i transformeringsprocessen mellan å ena sidan barnrättsperspektivets liberala tradition och å andra sidan den traditionella svenska välfärdsstatens kollektivistiska ideologi om statligt skydd av barn. Här framkom en komplex process som både stödjer och motsätter sig transformeringsprocessen. Resultaten visar hur ett betonande av barns rätt till skydd används, inte enbart för att stärka barns roll gentemot staten, utan också för att stärka statens position gentemot barn. Studien visar också att den individualisering av problemformuleringar som sker i transformeringsprocessen öppnar upp för en utvidgad möjlighet till tvång. Detta sker genom ett rättfärdigande av ökat tvång genom att betona barnets rätt till skydd, där ett utökat tvånget bedöms som nödvändigt för att garantera skydd. Ytterligare en aspekt som framkommer är att barns tillgång till sina individuella rättigheter, till exempel att överklaga beslut av tvångsåtgärder som placering i isoleringscell, är beroende av att barnen själva är tillräckligt kapabla att aktivera dessa rättigheter genom att själv initiera en rättsprocess. Barn under 15 år har rätt till ett offentligt biträde medan de över 15 år, vilket är majoriteten av de som placeras på SiS, är utelämnade att själva driva en överklagandeprocess. Här kan man tydligt se hur betoningen på barn som rättighetsbärare också bidrar till att på sätt och vis ’lämpa över’ ansvaret på barnen om de är över 15 år. Barn som i majoriteten av fallen saknar sociala närverk att själva driva frågor om huruvida de blivit utsatta för mer tvång än vad som är försvarbart. Generellt kunde jag också se att den konflikt som traditionellt kan sägas ha karakteriserat tvångsvården, det vill säga den mellan just tvång och vård, har ersatts av en diskussion mellan rättigheter och skydd vilket innebär att frågan om att faktiskt vårda tycks hamna i bakgrunden. 

Hur gjorde du för att studera detta?
- Jag har framförallt analyserat den statliga utredning som ligger till grund för själva transformeringsprocessen, Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SoU 2015:71) och medföljande proposition, motioner, remissvar och betänkande. De är alla offentliga dokument som finns tillgängliga via riksdagen. 

Vad är syftet med din avhandling och hur fick du idén till projektet?
- Avhandlingen undersöker den statliga tvångsvården av barn, framförallt då den verksamhet som bedrivs av Statens Institutionsstyrelse, som en välfärdsproducent och en producent av sociala rättigheter som också innebär administrativa tvångsåtgärder riktade mot barn. Den här typen av åtgärder kan sägas vara rotade i en tidigare, välfärdstatlig kontext och traditionellt motiverade av det allmännas bästa. Denna motivering håller dock inte längre utan både vad som anses vara ’det allmännas bästa’ och statens befogenheter utmanas nu av en liberal rättighetsdiskurs och av nyliberal styrning som betonar individens ansvar. Det är just den spänningen som avhandlingen undersöker. Jag har tidigare jobbat på Statens Institutionsstyrelse både som behandlingsassistent och som utredare och har då fått uppleva hur dessa spänningar aktualiseras i praktiken, nu vill jag lyfta detta till en analytisk nivå utifrån både policy– och styrningsperspektiv. 

Vad ska du göra härnäst? 
- Jag kommer göra ytterligare två studier inom ramen för avhandlingen. Den andra, som jag håller på med nu, fokuserar på pågående politiska diskussioner om vilken funktion och roll den här typen av administrativa frihetsberövanden har i en välfärdsstat som nu alltså utmanas både av ett liberalt rättighetsperspektiv och en nyliberal styrningsideologi. Generellt kan man säga att det i dagens politiska läge finns två parallella diskussioner om vilken funktion tvångsvård av barn har, eller bör ha. Å ena sidan har vi den kriminalpolitiska diskussionen där man ser tvångsvården som ett verktyg för att kontrollera kriminalitet och andra antisociala beteenden. Å andra sidan har vi den socialpolitiska diskussionen om barn som rättighetsbärare som fått särskild drivkraft efter Lilla hjärtat-fallet. Båda politiska lägren driver på lagändringar åt skilda håll. Min avsikt är att studera de drivkrafter som finns bakom tvångsvårdens förändrade roll och funktion i Sverige, i vilken riktning detta går och i förlängningen vad detta innebär för de barn som utgör målen för den här formen av interventioner.  

Här kan du läsa artikeln i sin helhet.